Du måste inte amma din bebis

Petra Jankov Picha har skrivit en bok om att flaskmata barn eftersom den informationen är bristfällig inom vården. Idag skriver hon också en debattartikel i Aftonbladet med samma rubrik som den på mitt blogginlägg. Kommentarer som ”Viktigast är att mor och barn är nöjda och att valet att amma eller att flaskmata är fritt!” blandas med Att inte alls vilja amma ens litegrann låter bisarrt.” och ”Om man inte kan amma sitt barn av vilken anledning det nu är så är det ju okej, men om det handlar om att man inte vill eller av kosmetiska skäl osv så tycker jag det är fel, man måste sätta barnets bästa framför fåfängan och den dagliga stressen.”, alltså i bästa FL anda. Detta var mitt inlägg i debatten:

Min mamma kunde inte amma något av sina barn, vi är nu mellan 30 och 48 år gamla och ingen av oss har haft näringsbrist eller infektioner. Korkade är vi inte heller, snarare tvärt om. Jag blir så trött på amninshysterin och skräckpropagandan som följer med den. Dessutom är det ju helt absurt att det skulle vara bra för bebisar vars mammor inte KAN amma att få ersättning, men livsfarligt ”åh herregud du borde inte ha fått barn din hemska kvinna!” för de som inte VILL amma. Att inte vilja amma behöver faktiskt inte ha med skönhet att göra heller! Jag lovar att även kvinnor med objektivt sett fula pattar kan välja att de inte vill amma. Varför är väl bara deras ensak!

Min mamma hade en såndär fin och acceptabel orsak till att inte amma. Hon gjorde nämligen i slutet av 50-talet en bröstförminskning och sådana kan ju ha den påföljden att det inte går att amma. Det är en risk man tar.

Jag är inte helt säker på att jag VILL amma. Av någon anledning känner jag stort obehag inför det. Nu är jag ju inte i positionen där jag behöver fundera över det då jag inte ens vet om det någonsin kommer bli några bebisar, men även om det blir det tycker jag att jag ska ha rätt att välja utan att behöva ha en bra motivering. Men vem vet, jag kanske hinner göra en bröstförminskning så jag kan sitta med ett milt leende och gloria och få sympati för att jag inte KAN. Stackars jag ”men ersättning är ju lika bra!”. Om man inte kan. Vill man inte så är man bisarr.

I anslutning till artikeln hittade jag detta blogginlägg, skrivet av Jenny som har en blogg som heter Lepoop, om hennes upplevelse av ”amningssekten” som hon kallar bemötandet på bb. Ett mycket läsvärt inlägg!

Det får mig att tänka på mitt ena syskonbarn som föddes med gomspalt (sådan som inte syns utanpå utan bara inuti munnen). Fast personalen på BB där syrran födde bara några veckor innan hade fått en föreläsning av en specialistsjuksköterska från UMAS gav de henne fel råd. Antagligen hade hela bunten suttit och sovit eller chantat i sitt inre ”amning är alltid bäst, amning är alltid bäst, AMNING ÄR ALLTID BÄST!!!” så att de inte hört nått, för de rådde min syster att amma barnet. Trots att det var fysiskt omöjligt för honom att få i sig mat så. Barn med gomspalt kan liksom inte få till det där suget som behövs för att mjölken ska komma ut. De KAN inte! Efter någon dag fick hon börja flaskmata, även om det var motvilligt från deras sida, men då med helt fel napp och teknik eftersom de uppenbarligen inte brytt sig om att lära sig det heller. Mitt i stressen gav min systers mjölkproduktion upp, trots ivrigt pumpande, så det fick bli ersättning. Bra så!

Jag var med 6 veckor senare när syrran hade med sig bebisen för kontroll i Malmö och hörde då från den mycket förvånade specialistsjuksköterskan själv att hon varit där och föreläst. Hon var mycket irriterad över att en mamma och ett barn hade behövt gå igenom det som syrran och bebisen gått igenom, helt i onödan! Hos specialistsjuksköterskan fick så min syster äntligen lära sig hur hon skulle mata sin son och han fick för första gången i sitt liv äta sig mätt och äta utan att somna av hunger och utmattning av att ha försökt få i sig maten. Han somnade som en stock efteråt.

Nu vet jag inte om boken Petra Jankov Picha skrivit innehåller några råd för de som fått barn med gomspalt, men man ska kunna få de råden på BB!

5 thoughts on “Du måste inte amma din bebis

  1. Vården kan nog inte alltid så mycket som man tror och önskar ibland. På BB fick jag en utskrift från nätet angående en annan viktig sak men ändå…googla kan jag göra själv.

    • Nej, jag har tyvärr fått erfara det den hårda vägen jag med. Fast då inte när det haft nått med barn att göra eftersom jag inte har några.
      Och ja, googla kan man göra själv. Dessutom kan man förvänta sig att de borde kunna göra mer än att googla eftersom de är utbildade för yrket.

  2. Att amning skulle ge mer intelligenta barn är väl numera en bekräftat felaktig slutsats, och vad gäller det där med allergier så vill jag minnas att jag läst nåt om att för barn under två år så fanns det en liten tendens till färre allergier bland ammade barn, medan för barn i sjuårsåldern var förhållandet det omvända.

    Det känns som om det är ganska vanligt med vårdpersonal som ger råd baserat på egen moral och tyckande, snarare än fakta. Tyvärr. Fast det finns många som är fantastiska också såklart.

    Socialstyrelsen rekommenderar för övrigt att information om uppfödning av spädbarn ska vara objektiv och entydig. Men de understryker samtidigt att man ska få tydlig information om amningens fördelar jämfört med flaskmatning. Det är väl det senare som många tar lite väl mycket fasta på. Fast det borde ju vara möjligt att informera om fördelar, och samtidigt vara tydlig med att det är förälderns val, och att man accepterar detta utan tjat eller övertalningsknep.

    http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-33

    (jag är förresten också SÅ trött på kommentarer av typen ”om man inte kan är det så klart OK, men om man inte vill av kosmetiska skäl så är det fel.” Ursäkta men vem är du att sitta och döma andras val och anledningar till dessa? Konsekvensen blir ju densamma – barnet flaskmatas. Vad spelar det för roll om DU tycker anledningen är töntig? Gah.)

    • Jag kommer från en ganska allergisk familj och har själv både svåra och mindre svåra allergier, men mina ammade syskonbarn är knappast skonade de heller.

      Moraliserandet över amning sträcker sig ju tyvärr utanför vården. Jag kommer ihåg en tjej jag pluggade genusvetenskap med som berättade att folk kommit fram till henne och frågat om hon flaskmatade för att behålla snygga bröst. Vad fan är det att säga till en mamma som matar sitt barn?! De vet ju ingenting om varför, men oavsett anledning, varför ska man behöva berätta det för främlingar? Det kan ju vara precis vad som helst! Vill de höra ”Jag kände obehag och fick flashbacks till övergrepp från barndomen”, ”Jag har cancer och står under behandling så min mjölk är giftig”?

  3. Ping: Om offentlig amning. | Matildas blogg

Kommentering öppen 10 dagar. För regler se under fliken "Om".

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s