Jag är sambo och så – men…

Igår lyckades tydligen jag och en krönikör i Helsingborgs dagblad ha tankar om samma ämne i huvudet. Ok, han kanske tänkte det lite tidigare eftersom det var just igår krönikan publicerades, men ändå. Ämnet är komplimanger till eller från främlingar.

Krönikören, som nu på Twitter går under namnet HD-mannen, vill kunna ge komplimanger till ”medium till ful-snygga” kvinnor som på pendeltåget ger honom ”en wow-känsla” utan att uppfattas som ett jävla slem. ”Det måste gå!”.

Nä.

Det måste det inte alls.

Jag har skrivit mer eller mindre pedagogiska inlägg om detta förr. Exempelvis:

”Men asså JAG tycker att det är heeeelt ok när killar skriker efter MIG.”
Nej, det är ALDRIG ok att kommentera främlingars stjärtar!
Ursäkta mig patriarkatet, men vad menade du med det där?
”Du är snygg, är du singel?”

Flickvänsmaterialet har skrivit väldigt bra om HD-krönikan (gå in och läs blogginlägget):

Är min känsla av säkerhet, min rätt till integritet och till det offentliga utrymmet fortfarande underordnat ditt egoistiska behov av att få uttrycka din estetiska tillfredställelse över min frisyr?

Svaret är rimligtvis ”Nej!”.

Innan jag blivit medveten om krönikan i HD plitade jag ner ett par teckningar på min iPad om hur min personliga upplevelse av att få komplimanger av främlingar på stan är:

komplimang

Som jag har skrivit förr, du kan inte veta vilken sinnesstämning den främmande personen vars kropp du kommenterar är i när du bildligt talat rycker byxorna av denne med ett ”snygg rumpa!”, eller liknande. Kanske är hen glad över en fin prestation hen precis utfört och uppslukad av det positiva ögonblicket i hens liv. Det är knappast schysst då att dra personen från den positiva sinnesstämningen ner i tankar om dennes kropp och vad du tycker om den! Dessutom är det ju tråkigt att minnet av den prestationen för alltid kommer vara nedlusat med en ovälkommen ”snygg rumpa”-kommentar från någon creepy och skum person. Kanske funderar hen över en lösning på ett problem gällande dennes arbete eller studier och förtjänar att stanna i de tankarna. Det är helt enkelt väldigt taktlöst och oförskämt att ta för givet att folk ska gilla att man berättar för dem att deras utseende tilltalar en!

Myten om våldtäktsmannen som gömmer sig i parker och mörka gränder, m.m.

Dagens debatt i mitt Facebook- och Twitterflöde har kretsat kring olika former av övergrepp. Först såg jag det Malin Michea skrev om en Facebooksida där tjejer hängdes ut med avslöjande bilder de skickat till killar via internet. En sida som Facebook inte stänger ner trots innehållet och många anmälningar. Reaktionerna Malin med flera som protesterade fick av killar som gillade sidan var helt hårresande.

Malin blev också intervjuad av Nyheter24 och även under den artikeln  dök det upp helt sjuka kommentarer, ni kan läsa utdrag ur vissa av dem från både Facebook och artikeln i hennes blogginlägg här. Min favorit, om än kanske inte så vidrig, kränkande och sjuk, är nog den under artikeln där en person som kallar sig Lestat lägger ut någon slags skolgårdsretorik och jämför med att dra tjejer i håret som förklaring till killarnas beteende. Helt utan kritik över densamma såklart; ”Steget inte mycket längre att dra ”tjejen” in hästsvansen i ren desperation för att de inte vet hur de skall hantera sin ”känslor” och inte vet hur de skall kommunicera och processa signaler.”. Jag kan ju också se hur det övergreppstillåtande klimatet som finns och länge funnits på många skolor kan göra så att vissa grabbar inte fattar var gränserna går, men jag tycker knappast att det är en ursäkt eller ens en förklaring till deras beteende.

En annan kommentar under artikeln som jag fastnade speciellt för är den jag klippte in i teckningen jag slängde ihop nu under kvällen. Varför tror folk att våldtäktsmän gömmer sig i parker och mörka gränder? Det är ju allmänt känt att våldtäktsmän vet att de lättare får napp hemma i det egna sovrummet.

Jag blir trött på skuldbeläggandet som går ut på att kvinnor kan undvika våldtäkt genom att bete sig på ett visst sätt, typ hålla sig väl påklädda och inom hemmets fyra väggar. Men så är det ju inte och det borde väl alla veta nu. Men det finns ju vissa som bara anser att överfallsvåldtäkter är ”äkta våldtäkter”. Vad de anser att sexuellt tvång inom nära relationer är vet jag inte. Tjejer som ångrat sig efteråt och känt stort sug efter skadeståndspengar antar jag. Det är inte direkt några altruistiska mysmänniskor som hyser dessa åsikter.

Jag läste en kommentar på Twitter som gick ut på att alla ju borde fatta att det är värre att bli våldtagen av en främling än någon man känner, skriven av Dispatch Internationals Ingrid Carlqvist. Det är klart det är läskigt som fan att bli överfallsvåldtagen, man vet inte vad snubben har för sjukdomar eller om han är en mördare. Men det är trots allt så att flest kvinnor blir våldtagna och mördade av någon de känner, någon de har en romantisk relation till eller någon de haft en romantisk relation till. Jag behöver inte gissa, jag vet att det är jävligt jobbigt att utsättas för övergrepp av en person jag litade på, som sade sig älska mig, i mitt hem där jag borde kunna känna mig trygg. Jag har inget behov av att sitta och jämföra lidande.

20140110-220445.jpg

Det är svårt att skriva om våldtäkt idag utan att nämna den hårresande friande domen som kom i Lunds tingsrätt idag. Jag kan säga att det idag var en jobbig dag att vara en sexuellt aktiv kvinna i denna stad. För vilket skydd har vi? Det är i fallet obestridligt att kvinnan sagt nej och att mannen uppfattat nejet, men han säger sig ha trott, utan att de hade en sådan överenskommelse, att hennes nej var uttryck för en önskan om dominanssex och därför körde han på trots hennes protester. Metro skriver: ”Kvinnan sa gång på gång att hon inte ville och skrek så högt att hon till slut svullnade upp i halsen och inte kunde skrika mer. – Jag uppfattade hennes nej som en del av det sexuella spelet, berättar mannen i förhör. Förklaringen godtas av Lunds tingsrätt som friar den 27-årige mannen från misstankarna om våldtäkt.”.

Jag börjar undra om ”Jag trodde hon ville bli dominerad” är det nya ”Jag blev så skärrad av bilolyckan så jag drog i mig ett helrör EFTER den och det är därför jag är full, jag var absolut inte full när jag krockade jag lovar!”. Tydligen kan män vinna framgång i rätten genom att köra sådan retorik.

20140110-233517.jpg(Inte min bild, okänt ursprung.)

Jag börjar också undra vad som egentligen krävs av kvinnor för att män ska anses fatta när ett nej är ett nej. Ska vi behöva ta med oss tillhyggen så vi kan karva eller bränna in feta NEJ!!! i bröstet på dem? Alla vill inte göra våldsamt motstånd när de blir utsatta för sexuellt våld, eftersom risken då är jävligt stor att förgriparen slår tillbaka. Alla vill inte riskera liv och lem bara för att slippa våldtas men vi borde naturligtvis också skyddas av lagen! Domar som den som föll i Lunds tingsrätt idag är sådana som kommer att tvinga fram en samtyckeslagstiftning, för att kunna säkerställa rättssäkerhet!

”Men vaddå? Ska man behöva ha skriftliga kontrakt då ELLER?!” Ja, VARFÖR INTE? Jag funderar faktiskt på att dra upp ett sådant för mig och Patrik att skriva under. Inte för att vi har några problem med att uttrycka vår vilja att ligga med varandra med ord och gärning, utan mer som ett föredömligt exempel. Samt för att visa att det faktiskt inte är osexigt, samtycke är ju det sexigaste som finns (i alla fall enligt individer med en hälsosam sexualitet).

Kanske är det dags att avliva myten om att man inte får våldta i Sverige, för det verkar onekligen vara så att man får det. Oerhört få anmälda våldtäkter leder till åtal, ännu färre åtal leder till fällande domar och om beviskraven är så höga som det som ställts i Lunds tingsrätt idag kan vi nog i det närmaste skita i våldtäktslagstiftningen helt. Det är svårt att hävda en rätt till sin kropp som inte existerar juridiskt i det territorium där man befinner sig. Att idag ställa sig i Lund och vråla ”Man får inte ligga med mig om jag inte vill!” känns lika riktigt som om jag skulle ställa mig i Dubai och skrika ”Jag får köra bil!”.

”Vi killar vill ha en tjej som ser ut som en VAS!”

Titt som oftast dyker det upp ”välmenande” inlägg från snubbar om vilken sorts kroppar kvinnor borde och inte borde eftersträva att ha, baserat på var ”killar” (som alla tydligen har samma tycke och smak, samt såklart också är heterosexuella) tycker är knullbart.

Från krönikor i Expressen där vi får veta att ”nästan inga killar vill ha flickor på 1,80 som knappt passerar 40-strecket på vågen. Forskning har visat att män snarare gillar smala midjor kombinerat med breda höfter, med andra ord kurviga tjejer.”

Till den lite mindre sofistikerade varianten:20131119-211857.jpg

Gud förbjude att någon skulle få för sig att killar accepterar annat än ”fina bröst” på en kvinna, eller nått.

Detta inlägg får mig dock att undra vad det är för ideal han förespråkar. Jag har ju hört talas om att en kropp som den klassiska Coca cola-flaskan skulle vara eftersträvansvärd utifrån ”den manliga blicken”, men en vas? Var menar han?

Menar han att tjejer ska se ut så här?20131119-211826.jpg

Eller så här?20131119-211818.jpg

Så här?20131119-211809.jpg

Eller så här?20131119-211803.jpg

Eller kanske så här?20131119-211757.jpg

Tycker han att tjejer ska se ut så här?20131119-211751.jpg

Eller är det detta,20131119-211835.jpg

eller detta han pratar om?20131119-211842.jpg

Förvirringen är stor.

(Om någon har ett exemplar av den sista vasen till övers fyller jag år den 12:e december. ;-) )

Felhört

När jag var barn brukade ibland den ehh… skumt textade låten ”Hallå du gamle indian” spelas på radion. Idioti som ”Då din tomahawk var det enda språk som du då kunde förstå” gick mig förbi då jag mest undrade över varför han skulle komma ihåg när hans farfars far ordnade med tvätten: 20130420-194223.jpg

Färsk förbättrad fiskporr!

För de som inte redan läst om det hade Genusfotografen gjort ett inlägg om en dansk fisketidning som hade bilder på ”fiskepiger”. Närmre bestämt nakenutvik av kvinnor som på olika sätt hanterar död eller levande fisk. Fisketidningen svarade på kritiken med att kräva Genusfotografen på pengar för bilderna så han bestämde sig för att ta ner dem och bara länka istället. Eftersom det fick blogginlägget att se tråkigt ut bad Genusfotografen de som ville att göra tolkningar av bilderna. Det gick ju inte att göra annat än att ställa upp. Först gjorde jag den med blå bakgrund (Bild 22 i inlägget), men igår hade han inte fått in Bild 04 så jag gjorde den med så det inte skulle bli några luckor.

Inlägget är mycket roligare så här. Alla är så sjukt duktiga! Det är svårt att välja favoriter, men den virkade flickan och fisken är ju riktigt häftiga.

Läs: http://www.genusfotografen.se/

Mina alster: 22-Matilda-Flodin04-Matilda-Flodin