Titta! Jag är kändis!

Nyss när jag knarkade lite bloggstatistik upptäckte jag att det kommit en del trafik från SVT: hemsida och klickade mig fram till denna artikel från i tisdags. Till min stora förvåning och glädje skådade jag detta:20121213-103147.jpg

20121213-103156.jpgOm humorn, mot förmodan, inte går fram till mina eminenta bloggläsare kan jag berätta att jag skojar i rubriken och inte alls tror att jag är en kändis. Dock var det såklart kul att ett av mina inlägg (detta för de som inte orkar scrolla ner) blivit uppmärksammat.

Inte heller tycker jag att det känns som en seger att MSN tar ner artiklarna, de kan gärna få sitta kvar som ett tecken på hur tokigt det kan bli, om de också inkluderar en vettig analys om innehållet.

Redaktionschefen på msn.com, Anders Lager, håller med om att artiklarna, särskilt en jag tydligen missat om hur man får ragg på julfesten, är hemska men menar samtidigt att det skulle ha illustrerat någon slags humor som inte gått fram till läsarna.

Jag och andra som reagerat på artiklarna har inte gjort det för att vi är humorlösa torrbollar som inte fattar ett skämt. Vi tyckte uppenbarligen inte att det är roligt. Vill man driva med könsroller borde det rimligtvis finnas bättre och roligare sätt än att använda sig av artiklar som är skrämmande lika hårresande smörja som ”livsstilsmagasin” publicerar som ärligt och uppriktigt menade relationsråd.

——————————————————————————————–

Igår fyllde jag förresten år. Två fina presenter blev det. Dels ett objektiv till kameran från Patrik och dels nyheten att ”livsstilsmagasinet” Slitz läggs ner.

Slut-shaming så man skäms över det!

Nu i eftermiddag satt jag i en kall skolaula och lyssnade på två intressanta föreläsningar om flerspråkighet och modersmålsundervisning. I pausen gick jag in på lite olika bloggar jag brukar gå in på några gånger varje dag och fastnade hos Lady Dahmer som uppmärksammat ett inlägg hos Skvallerbloggens, en blogg jag hört talas om men aldrig gått in på tidigare eftersom jag inte är överdrivet intresserad av skvaller med ett mail från en anonym idiot (jag kunde inte skriva person, för detta handlar faktiskt om en riktig idiot) som utförde slut-shaming å det grövsta mot bloggaren Paow. Detta inlägg handlar inte heller om skvallret i sig även om det baseras på det. Jag höll på att trilla av stolen när jag läste skiten men fick lov att behärska mig för att inte skrämma alla andra i salen. Dock kunde jag inte låta bli att kommentera i olika bloggar.

Den anonyma mailaren hade tydligen tidigare skrivit till den härliga skvallerbloggen (Obs! Sarkasm!) för att upplysa dem om att bloggaren som kallar sig Paow minsann legat med TVÅ PERSONER SAMTIDIGT på sin semester. Ni vet TREKANT! Uj uj! Något som Paow dementerat, antingen p.g.a. att det inte är sant eller för att hon tycker att det är en sak i hennes privatliv som bara angår henne och som hon vill dela med resten av världen. Skitsamma, båda anledningar är enligt mig lika ok. Dementin har uppenbarligen gjort skvallerkärringen rosenrasande.

Vill börja att säga att jag inte är någon besatt hater, men när jag såg det Paow hade skrivit och hon förnekade kort sagt mitt mail (så att jag framstod som en lögnare) så slog det slint.Jag hatar henne inte och vill inte sabba hennes rykte eller så men det blir bara pinsamt när hon ska försöka försvara något oförsvart bart.

Precis som att det är värre att inte vilja berätta om sitt sexliv för folk som inte har med det att göra än det är att förtala en person (ja, att påstå att någon är en dålig människa p.g.a. ”promiskuös” kan vara förtal oavsett om det man baserar ryktet på är sant eller ej), och jo du är en hater och det är uppenbart att du har uppsåt att ”sabba hennes rykte”, men go on för all del…

Till sist vill jag bara säga att jag inte är någon elak person, men rätt ska vara rätt. Och jag är inte avundsjuk på henne verkligen inte. Och varför vill hon veta vem jag som skickade detta är? så hon ska hänga ut mig inför hela sin fjortisskara till läsare bara för att en person vågar stå upp för rättvisan en enda jävla gång? Nu kommer jag inte skicka något mer mail och jag hoppas paulina kan erkänna istället för att blåneka – sanningen kommer alltid fram tillslut “

1. Jo du är en elak person. En VÄLDIGT elak person! (länk till det första mailet som denna hemska människa skrivit)
2. Rätt ska vara rätt? Jag hade ingen aning om att det fanns en rättighet att sprida rykten, sanna eller osanna, om andras sexliv och en motsvarande skyldighet att svara på dessa rykten och ”erkänna” saker som ingen har med att göra.
3. Vad är det för rättvisa idioten pratar om? Om det är sant har Paow bara knullat lite, det är inte som att hon mördat nån! Ska vi snacka rättvisa i ordets rätta bemärkelse vore det rättvisa om mailaren och skvallerbloggen åkte dit för förtal, som är ett brott. Dessvärre är det svårt att sätta dit folk för det brottet så någon rättvisa lär det inte bli i detta fall.
4. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta angående mailarens reaktion över att ha blivit ”uthängd”. Den bristande självinsikten är både hjärtskärande och skrattretande.

Jag är av den åsikten att ingen annan än jag själv har med mitt eller andras sexliv att göra. Inte ens min sambo, som jag har för avsikt att spendera resten av mitt liv tillsammans med, har att göra med vem jag legat med eller hur många jag legat med, antingen totalt eller samtidigt. Han har aldrig begärt att få veta det heller. Det enda han kan ha med att göra är om jag ligger med någon annan nu när vi är ihop, detta eftersom vi kommit överens om att vårt förhållande inte ska vara så kallat öppet och han då kan ha en rätt att bestämma om han fortfarande vill vara ihop med mig eller inte efter att jag brutit mot vår överenskommelse.

I kommentarerna till inlägget i Skvallerbloggen skriver många att killar minsann vill ha en oskuld och att man inte blir ”flickvänsmaterial” genom att ha ett aktivt sexliv som kvinna. Detta var också en åsikt den anonyma mailskrivaren dryftade i sitt första mail. För det första vill jag bara säga att det är en LÖGN att män i allmänhet fortfarande är ute efter en jungfru. Kanske vill fjortisar ha någon som är lika oerfaren som de själva, jag vet att jag ville det när jag var en oerfaren fjortis, men ingen vuxen man jag känner har ”rodnande oskuld” som kriterium för tänkbara flickvänner. Om inte annat vore det ju rätt korkat att ha det som kriterium när man är över 20-25 eftersom de som aldrig haft sex i sitt liv blir färre och färre då så man inte har lika stor chans att hitta en passande parter. Visserligen finns det fortfarande de som har åsikter om att de inte vill ha en partner (för det finns faktiskt både män och kvinnor som tänker så) som ”legat runt för mycket”, helt befriade från moral som grundar sig i religiösa föreställningar om sexualitet är vi ännu inte.

Vissa menar att man inte känner sig speciell om man är ihop med någon som legat med andra. Det är också tankar jag hade som fjortis och oskuld. Jag blev faktiskt ihop med en annan oskuld också och hade min sexdebut med honom, men jag kan lova er att han inte är den kille som varit mest speciell för mig. Långt ifrån det! Han är inte heller den som fått mig att känna mig mest speciell fast han är den enda oskulden jag varit ihop med eller ens haft sex med. Hur speciell du är för din partner har inget att göra med hur många som varit ”speciella” för din partner på olika sätt innan utan har allt att göra med det förhållande ni har här och nu.

Nu när jag är stadgad kan jag ibland känna att jag önskar att jag hade bejakat min sexualitet mer innan än vad jag gjorde, jag önskar helt enkelt att jag haft mer sex, mer skönt och mer roligt. Dock var jag (och är fortfarande till viss del) bunden av tankar om mitt eget värde som människa och kvinna beroende på antal olika penisar som penetrerat min vagina. Tankar jag fått från min uppväxt med religiösa föräldrar och i det svenska samhället där tjejer som bejakar sin sexualitet fortfarande är slampor i killars och kanske framför allt andra tjejers ögon medan killar som gör detsamma är personer som i alla fall andra killar ser upp till.

Även Hannah Lemoine har i sin blogg One way communication skrivit ett inlägg om detta.

Sen när blev kränkningar i skolan ok?

Hej ditt jävla gonorréanus! Välkommen till mitt senaste blogginlägg. Nehe? Du gillade inte att bli kallad gonorréanus? Vaddå? Har du gonorré i anus eller? Nej då ska du inte ta åt dig heller! Dessutom är det inte ens fel när två träter så titta inte på mig som enda problemet i vår relation!

Elever på Alvesta transportgymnasium får dagligen stå ut med kränkningar från elever på en annan skola som kommer till transportgymnasiet för att äta lunch och ha vissa lektioner. Nu också med skolinspektionens goda minne. Jag blir så arg så jag kokar!

Rektorn på Transportgymnasiet, Britt Ask Rydgård, tycker att det inte är ens fel när två träter. Jag undrar om hon hade känt det som att hon ”trätte” med mig om jag skrek okvädningsord efter henne på stan.

Britt Ask Rydgård kallar det också ”olika kulturkrockar”. Att skrika fula ord efter andra människor är ingen jävla kulturkrock, det är ett ouppfostrat skitbeteende som inte ska tolereras i två sekunder men som händer för att de kan.

Jag blev utsatt för samma sak av mina svenskfödda klasskamrater som hette namn som Ulrik, Daniel, Rickard och Martin och det tyckte skolan var precis lika ok som det som händer i Alvesta. Då hette det inte ”kulturkrock” utan ”killar är så, han gillar säkert dig, tihi!”.

Vi har ett stort problem i Sverige med att tafs och vulgära tillmälen tillåts i korridorer och på våra skolgårdar, så har det varit långt innan vi hade någon invandring att tala om. Men det är inte ok! Det är sexuella trakasserier och det ska inte accepteras i skolan eller på arbetsplatsen. Läs UMO – Din ungdomsmottagning på nätet:s text om det här.

Jag tycker att tjejerna ska fundera över att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen eftersom skolan inte tar detta på allvar.

Andra inlägg om sexuella trakasserier i skolan:
Om #tafs – en egen erfarenhet från högstadiet
En feminists födelse

Att vara könsnormativ är inte ett problem i dagens samhälle!

Kan någon förklara för mig hur man tänker om man tror att det i dagens samhälle existerar ett problem för människor att uttrycka sig i enlighet med de normer som genom årtusenden utarbetats för de olika könen?

Jag tror inte att det någonsin i alla fall under min livstid kommer att existera en plats där människor systematiskt förtrycks, där barn blir mobbade, för att de är som kvinnor, män, flickor och pojkar förväntas vara och ”helnöjd med sitt kön.”, alltså cis-män och cis-kvinnor. Inte för att jag tycker att det hade varit att föredra. Jag tycker att alla ska få t. ex. klä sig och sminka sig hur de vill utan att behöva fundera över vad som passar p.g.a. kön. Inte ens på så kallade genusdagis står någon och pekar på Pelle och skrattar eller retas för att han har en traktor på sin blåa tröja eller på Kajsa för att hon valt en lila top med glittertryck och puffärm. Överallt annars i samhället också är det trevligt och mysigt att följa normen för det kön man vid befruktningen blev tilldelad. Jag har t. ex. aldrig blivit ifrågasatt när jag haft kjol eller nagellack. Men det vet jag män som blivit.

Så länge en liten pojke kan, med skolpersonalens goda minne, bli misshandlad i skolan för att han har rosa på sig och det finns människor som tycker att han har sig själv att skylla för att han gick mot normen har vi ett problem. Det problemet är inte att barn får vara som de själva vill och har frihet att uttrycka sin personlighet oavsett hur de vill uttrycka den. Problemet är att de inte får det utan att det gnälls, ifrågasätts och retas. Så länge vi har det problemet behöver vi alla ”genusstollar” samhället kan uppbringa!

Länk till Elin Lönns Blogg.

”RE-POST if you are against bullying!”

20120904-111242.jpg
Den där tjejen du kallade slampa idag, hon ligger med din kille! Tjejen som är gravid har varit involverad med så många så hon inte vet vem pappan är. Killen du kallade tråkig är en riktig tråkmåns som inte umgås med nån utan bara sitter på sitt rum och spelar WoW. Tjejen du knuffade är en mobbare som brukar mobba andra. Tjejen du kallade tjock äter glass till frukost, lunch och middag SAMT alla mellanmål. Gamla gubben med ärr i ansiktet fick dessa är han körde full och körde på ett litet barn som dog. Killen du retade för att han grät gjorde det för att manipulera sin partner som han slår till att stanna hos honom.

Nej vi känner inte folk, men de behöver inte vara några helgon för att man inte ska ha rätt att vara elak mot dem.

Jag vet att jag har skrivit om detta förr (det råkade intressant nog vara för exakt ett år sen) men jag stör mig fortfarande på dessa budskap som sprids. De är menade för en god sak, men tyvärr gör själva innebörden i texten att det bara blir ett moraliserande och någon slags värdering av vilka som förtjänar att vi hackar på den och vilka som inte gör det! Även om det vill få oss att tänka på att inte döma andra så dömer den!

Huru man må klia mansgrisar på magen.

Som Ulf Brunnberg går på i skitblaskan Slitz om att det är feminismens fel att häktesvakten Karen Gebreab blev mördad på jobbet skulle man kunna tro att det inte skett ett mord på en manlig fångvaktare någon gång i världshistorien.

”Hur fan kan man släpa dit ett fruntimmer på en och sextio? Att hon blev mördad är ju en konsekvens av feminismen.”

”Det vore bättre om kvinnor var kvinnor och män var män.”

Som fullt förståeligt är reagerade Karens familj negativt på hans uttalanden. ”Han bagatelliserar min systers död som fortfarande är en traumatisk upplevelse för mig och min familj. Jag blir otroligt sårad av att en vuxen människa väljer att använda de orden om en så tragisk händelse. […] Hon var inget ”fruntimmer på en och sextio”, hon var Karen, min syster.” säger brodern Mathias Gebreab.

Själv tycker jag att det här ”Det var en kvinna inblandad, alltså var problemet att hon var kvinna!”-resonemanget börjar bli lite gammalt. Kan de inte hitta på nått nytt? För det är samma sak varje gång. Är en kvinnlig partiledare dålig ska man akta sig för kvinnliga partiledare, har man en dålig chef som också råkar vara kvinna ska man akta sig för kvinnliga chefer, blir en kvinna mördad på jobbet borde hon inte ha jobbat där.

Vad Ulf Brunnberg säger indirekt är att det är Karens eget fel att hon blev mördad. Att hon får skylla sig själv som trodde att hon kunde utföra ”en mans jobb”.

Om en manlig häktesvakt råkat vända ryggen till och blivit ihjälslagen hade ingen fått för sig att säga ”Det är för att vi har människor som utför det här jobbet som inga människor borde utföra, vi borde ha robotar till detta istället!”. Nej då hade man istället pekat på det verkliga problemet: En brist i arbetsmiljön, underbemanning som gjorde att mordet kunde ske.

Att Ulf Brunnberg använder ett mord på en kvinna för att vinna poäng hos sina mansgrisiga fans är inget annat än elakt och vidrigt, men han kanske tycker att det är att vara en man att bete sig så.

Jag hoppas verkligen att han inte inpräntar detta ”Nej du kan inte, nej du får inte för du är FLICKA!” i sin dotter. Om han gör det hoppas jag att hon har en mamma som kan som en motvikt gjuta in lite jävlaranamma i henne istället!

Varför behandla någon man ligger med sämre än en kompis

Obs! Detta inlägg kommer att handla om heterosexuella relationer utifrån en kvinnas synvinkel av den enkla anledningen att jag är en heterosexuell kvinna.

I förra veckan skrev Vardagsmagi på Twitter om sina dåliga erfarenheter av killar hon haft sex med. Män som kritiserat hennes kropp med kommentarer som ”Jag trodde dina bröst skulle vara snyggare” och liknande som gjort henne arg och ledsen. Fler skrev till henne om liknande saker som pojkvänner och andra sexparters sagt och gjort, så även jag. Det fick mig också att tänka på fenomenet jag och många av mina vänner varit med om. Nämligen att bli behandlad som skit av ett one night stand, en kk eller till och med en pojkvän, att bli behandlad på ett sätt som jag antar de aldrig skulle behandla en kompis eller ens en bekant på för då hade de inte haft några vänner!

Jag undrar lite var det där beteendet att behandla någon man haft sex med sämre än en kompis härstammar ifrån. Är det någon som har ett svar får ni gärna ge mig det!

När det gäller tillfälliga förbindelser borde det finnas bättre sätt att klargöra att man inte är ute efter mer än sex än att bete sig som ett arsle. Chansen är ju stor att inte heller knullet vill ha mer men att vederbörande trots det beter sig som en civiliserad person. Det är kanske bara du som är pinsam när du misstänker vanligt hyfs för att personen vill gifta sig och skaffa barn med dig.

Själv hade jag t. ex. inte skickat iväg en kompis som sovit över utan att erbjuda denne lite frukost men när man snackar one night stands är det tydligen alldeles för mycket begärt att få sig en kopp kaffe och en macka. Nej sexpåsen ska bara ut när man är färdig med den. Vad fan är det för sätt att bete sig på egentligen? Är de för generade över sin sexualitet för att prata med dem de legat med efteråt borde de kanske sluta dra hem folk. Extra intressant var det när de inbillade sig att det inte skulle vara under min värdighet att ta mig en svängom mellan lakanen med dem igen. HAHAHA!

Hade jag velat bli behandlad som en prostituerad hade jag prostituerat mig, då hade jag i alla fall fått en slant för besväret.

Johanna Sjödin skrev ett blogginlägg med namnet Krav-märkt sex om att hon har vissa krav på personer hon har sex med, ett väldigt bra inlägg om nått jag skulle kalla sexetikett som alla borde läsa och ta till sig. Kraven hon har är att kondom ska användas om den ena så önskar, att sexet ska vara ett givande och tagande, att killen inte ska få utlösning i henne utan att ha frågat om det är ok samt att hon vill få frukost på morgonen. ”Sammanfattningsvis kan man säga att jag kräver att de jag ligger med ska behandla mig bra innan, under och efter sex.”. Dessa krav har dock fått vissa att påstå att hon skulle vara orimligt krävande… Jag tycker att det är helt otroligt att påstå en sådan sak! Själv skulle jag vilja säga att det snarare handlar om nått slags minimikrav och vad man borde kunna förvänta sig.

Även i fasta förhållanden finns det de som tycker att partnern är värd mindre hänsyn och respekt än en polare. Kanske har de gått på myten om ”bros before hoes” eller ”förhållanden kommer och går men vänner består”. Min erfarenhet är att vänner kan vara minst lika bra på att komma och gå som kärlekspartners så varför man ska dissa sin respektive för dem förstår jag inte alls. Nej, jag menar inte att man ska dissa sina vänner heller, men det finns de som gång på gång struntar i planer de gjort upp med partnern när vännerna kallar. Vissa skriker gapar och kallar sina partners för allt mellan himmel och jord, på ett sätt de aldrig hade vrålat på en kompis. Själv har jag varit med om killar som sagt ”men jag har ju lovat…” utan minsta tanke på vad han lovat mig. Precis som att löften till mig inte var lika mycket värda som löften till en kompis. Faktiskt precis som att det var JAG som skulle stå kvar där när han kom tillbaka efter att ha dumpat mig för en kompis skull. Jag undrar vart beteendet kommer ifrån.

En sak är i alla fall säker. Jag kommer aldrig gå med på att en partner behandlar mig med mindre värdighet än vad man kan förvänta sig att vänner ska behandla en med. Det är under min värdighet!

Aber was für eine nette Werbung!

Patrik gjorde mig för ett par timmar sedan uppmärksam på reklambilden ovan. Han fick upp den i sin feed på Facebook då han handlat mycket från det företaget och därför gillar dem på fejan. Dock gav denna bild honom och mig en dålig smak i munnen. För er som inte vet vilket sorts företag Thomann är kan jag berätta att de är ett tyskt företag som inte säljer sexuella tjänster utan instrument och musikprylar till typ hela EU; ”I Thomanns webbutik hittar du allt från musikinstrument till studio, ljus och PA-utrustning.”.

Jag konstaterar torrt att jag är bortskämd med den syn vi har på sexistisk reklam i Sverige. Denna bild hade blivit anmäld till Reklamombudsmannen snabbare än någon hunnit säga sleepinginmycar. Förhoppningsvis hade inget reklambolag fått för sig att släppa denna bild ens, förutom om de trodde fast på att all publicitet är bra publicitet.

Bilden får mig att dra mig till minnes långa stycken ur Jean Kilbournes fantastisk föreläsning Killing us softly (Trailer, hela föreläsningen är tyvärr bortplockad från Youtube).

Även om mannen på denna bild också är avklädd, exponerad och sexualiserad är han ändå en hel människa. Kvinnan är reducerad, inte bara avklippt till endast en underkropp, utan även förvandlad till ett objekt, till ett musikinstrument.

Play IT
Feel IT

Så jävla onödigt och osmakligt Thomann!

Uppdatering: Nu morgonen den 13:e är bilden borttagen. Thomann verkar förvånade, om man ser till deras statusuppdatering om det. Jag fattar inte varför med tanke på Facebooks policy angående bilder som visar nakna kroppar.

”Det händer bara en viss typ av kvinnor, typ såna jag ser ner på!”

Jag hittade en tråd på Familjeliv.se där en kvinna skrivit om att hon har bekanta som ser ner på henne för att hon lämnat en man som slog henne. Ja, alltså de ser ju inte ner på henne för att hon lämnade utan för att hon inte lämnade snabbt nog i deras smak.

Naturligtvis har det hoppat in en person som skriver under icke-pseudonymen ”Anonym” som skuldbelägger offer och dessutom hävdar att det inte skulle hända vem som helst.

Det är inte ditt fel att han slog dig. Men du har själv ansvar för ditt liv. Jag vet allt om normaliseringsprocessen, men den tar tid. Och någonstans, långt innan det gick så långt, borde du ha lämnat relationen. Men det förutsätter att du är en kvinna med bra självkänsla och som vet ditt eget värde. Långt ifrån alla kvinnor vet det.– Alltså… det är inte ditt fel att du fick styk, men det är ditt fel att du fick stryk.

Nej, det där är inte riktigt sant faktiskt. Det händer inte alla. Att säga att det kan hända alla är ett sätt att svära sig fri från de ansvar man har mot sig själv.– Skyll dig själv.

Det är ingen här som har sagt att det ”bara” är att lämna. Men du säger själv att du inte valde rätt så jag antar att du egentligen inser att hade du inte tänkt med hjärtat så hade du kanske sluppit mycket av det hemska som hände dig.– Skyll dig själv.

Så här brukar det låta och för det allra mesta, för att inte säga alltid, är det människor som aldrig själva levt i en våldsam relation som resonerar på detta sätt. Antagligen för att de vill vagga in sig i den falska tryggheten att det aldrig skulle hända dem, att de inte är som de där patetiska människorna som råkat bli kära i någon som slår och som gud förbjude inte direkt lägger benen på ryggen och springer som de objektivt sett borde ha gjort.

Det är väldigt lätt att döma och berätta hur andra ska göra, hur andra borde ha gjort, men det ligger något i talesättet att inte uttala sig om någon annans liv och val utan att ha gått en mil i deras skor.

Nej jag tror inte heller att vem som helst i vilken situation som helst hade fastnat i ett våldsamt förhållande. Men jag tror att vem som helst under fel förutsättningar KAN göra det. Ingen kan säkert säga ”Det hade aldrig hänt mig!”, varken man eller kvinna, för det kan du inte veta förrän du är i den situationen! Starka skyddsnät hjälper säkert. Men vad gör man när skyddsnäten försvinner eller om man aldrig ens haft sådana?

Normaliseringsprocessen handlar ju just om det, normalisering! Bara en idiot till kontrollerande partner börjar ju med sitt nedbrytande beteende redan på första dejten för då är det väl få som stannar. Tyvärr är dock många betydligt mer raffinerade i sina metoder. Allt är rosenrött och underbart och så kommer en liten kommentar, den svider men inte menade hen väl så illa? Hen älskar ju mig mer än vad någon annan gjort. Sen så är det väl mycket trevligare om vi umgås själva och älskar hela tiden än att jag ska träffa dina vänner och familj, det har hen ju rätt i? Dessutom borde jag inte klä mig snyggt och sexigt längre utanför hemmets vrå för det är ju bara min partner jag behöver attrahera.

Sen har vi ju den där kören som står och sjunger ”En gång är ingen gång!” så fort man börjar få en dålig magkänsla och känner att detta kanske inte är så bra. ”Stanna kvar och kämpa!!!”. ”En knuff är inte samma sak som ett slag!”. ”Du provocerade säkert!”. Det är inte så jävla lätt att bara bryta upp från allt man äger och känner för att aldrig titta tillbaka, och därför ska folk inte döma! Hur tänker de sig att folk ska våga berätta om misshandeln om de bara ska få skit för det? Hur tänker de sig att fler ska våga lämna om vi inte pratar om misshandeln så att de tror att de är ensamma?

Män som hatar kvinnor och kvinnorna som älskar dem; en recension.
Kvinnor som gillar män som hatar dem?