Cellprovsveckan 11-18:e maj

 

20140513-091611.jpgVi är nu mitt uppe i cellprovsveckan, en vecka anordnad för att upplysa om vikten av att göra sina cellprovstagningar av livmodertappen. Veckan är arrangerad av Region Skåne (där ju jag bor), Region Halland och Region Västra Götaland, men förhoppning om att fler landsting ska haka på framöver. UngCancer skriver bra om det här.

Då jag har förstått att många tycker att det verkar vara läskigt att göra cellprovstagning tänkte jag berätta om mina erfarenheter. Det är ju så viktigt att man gör denna undersökning för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer i tid.

Jag har gjort 2 cellprovstagningar. Eftersom kallelse skickas ut vart tredje år från och med det att en fyller 23 år och jag är 32 nu förstår ni att jag var sent ute med min första provtagning. Det var inte för att jag tyckte att det kändes läskigt utan mer för att det kändes drygt att ta mig i kragen och boka en tid.

Min första provtagning gjordes när jag var runt 27 år och var hos min barnmorska på Capio för preventivmedelsrådgivning. Hon frågade om jag gjort en cellprovstagning någon gång och när jag sa nej passade vi på att göra en där och då. Det var himla smidigt. Andra gången var jag till samma barnmorska, men då för bara för att jag fått kallelse till cellprov. Jag tog då tag i att boka tid direkt.

Mina upplevelser har varit likadana båda gånger och helt ok. Man ligger såklart i gynstol vilket sällan är roligt (lång tröja, kjol eller klänning är att rekommendera så man slipper köra Kalle Anka-stuket efter att man tagit av sig på underkroppen, vilket nog fler än jag kan tycka är jobbigt). Som tur är går det snabbt så man behöver inte ligga där så länge. Sen förs ett (en?) spekulum in i slidan, vilket inte heller är kul direkt, men det är i vanliga fall smärtfritt. Genom det förs sedan en lång tops som gnuggas mot livmodertappen för att fånga upp celler och se om det finns några förändringar i dem. På mig gör det inte alls ont, men det är såklart individuellt. Det känns bara lite obehagligt. Efteråt har det varit lite blod på pappret när jag gått på toa.

Båda mina cellprover har varit normala, tack och lov. Jag hoppas såklart att det ska fortsätta vara så.

Det bästa råden jag kan ge är att se till att boka tid direkt när kallelsen kommer och att försöka slappna av under provtagningen, för det känns mindre obehagligt ifall man gör det. Det sista är så klart väldigt svårt att göra om man är nervös, men man kan i alla fall försöka. För sin egen skull!

2 tankar på “Cellprovsveckan 11-18:e maj

  1. Jag är 23 och gjorde min första cellprovtagning i höstas. En tid senare blev jag kallad till ett återbesök då de upptäckte förändringar i ”grad 1”. Den andra provtagningen var (för mig) betydligt jobbigare än den första då det vid den andra tagningen ”klipper av” små bitar.. Efter provtagning nr 2 hade jag blodblandande flytningar i ca tre veckor, så att jag vid återbesöket fick besked om att det behövdes genomföra en konisering kom inte som en chock. Jag bad om narkos under ingreppet och återhämtningen från koniseringen var betydlig mindre smärtsam än från provtagning nr 2.
    Värt att nämna är att när jag fick beskedet att jag behövde genomföra en konisering så berättade min gynokolog att av sju återbesök hon hade den dagen så hade fyra stycken, samtliga unga tjejer, förändringar som behövde opereras bort. Att ha cellförändringar är betydligt vanligare än man kan tro och det behövs verkligen uppmärksammas så att vi går och tar våra prov!

Kommentering öppen 10 dagar. För regler se under fliken "Om".

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s