Inte utan min fitta!

”Det är första gången jag njuter av sex på sju år”.
Min väninna ser på mig över sitt vinglas. Hon ler, säger att hon efter sin underlivs­operation nu också kan cykla igen, utan smärta.
Sen berättar hon om de sju åren av plågor och svårigheter att leva ett normalt liv. Hennes blick blir blank.
För ett år sen fick hon en ny ­gynekolog och han trodde knappt det han såg.
Ett sargat, illa ihoptråcklat ­underliv. På en kvinna i Sverige, år 2013. Nästan sju år efter att hon fött sin son.
En svår, men inte extrem för­lossning.”

Detta är inledningen på en krönika av Jennifer Wegerup, som publicerades på Aftonbladet igår. ”Även en mor har rätt till ett normalt liv – och underliv”. Någonting som ju borde vara självklart, men som absolut inte är det.

”När ska ni få barn då Matilda?” HAHAHA! Med dagens förlossningsvård? Särskilt den i en storstadsregion som den jag bor i? Någon gång mellan sen och aldrig! Ja, jag vet att jag fyller 32 år i december, men min kärlek till mitt fullt fungerande underliv är fortfarande mycket större än min längtan efter en bebis. Just nu är jag nog mer sugen på Essure än på att alstra min mammas 11:e barnbarn.

Uppdrag granskning tog förra året upp att förlossningsskador misstänks mörkas i journalerna”Enligt den officiella statistiken drabbas minst fyra tusen kvinnor varje år av denna mycket svåra skada [sfinkterruptur]. Men experter som Uppdrag granskning varit i kontakt med menar att det snarare rör sig om så många som tio tusen drabbade.” ”En barnmorska som rapporterar många skador riskerar att bli bedömd som mindre duktig än någon som rapporterar färre skador från förlossningarna. Skammen över att ha gjort ”ett dåligt jobb” kan alltså vara en anledning till varför tusentals kvinnor får gå med sargade underliv.”

Programmet gjorde mig totalt rosenrasande och ännu mindre benägen att lita på en sjukvård som jag redan idag tycker är nonchalant. Både jag och Patrik har bemötts med en attityd som säger att allt som inte direkt hotar liv eller lem är nått man får stå ut med. Vet läkarna inte vad som är fel så går det säkert över förr eller senare. Skulle jag drabbas av en förlossningsskada som behövde åtgärdas hade jag alltså inte haft höga förhoppningar om att få gehör för mina problem. ”Det är smällar man får ta” eller ”Men du har ju fått ditt barn, du borde vara glad” eller nåt.

Ja, det är säkert jättefint att ha sitt barn. Men hur bra mamma blir man då om man har ont i underlivet, kanske problem att hålla urin, avföring och gaser samt inte kan ha ett tillfredsställande sexliv fast man verkligen vill det?

Jag är fullt medveten om att barnmorskor på många av Sveriges förlossningsavdelningar har en ohållbar arbetssituation och att det antagligen har stor skuld till många förlossningsskador. Naturligtvis tycker jag också att något måste göras åt det. Men den dan jag ligger där och krystar kommer jag inte bry mig mindre om barnmorskan jag har och hur hen har det den dagen. För hen är jag bara en patient under en av tusentals arbetsdagar. Men jag har bara ett liv och bara ett underliv! Förutom bebisen är min kropp min prioritet och att den får den bästa vården som kan köpas för skattekronor.

Som ni säkert förstår är jag i den där åldern då många av mina vänner och bekanta är föräldrar och jag har hört det mesta. Pappor som måste hålla emot när bebisen är på väg för att det inte finns någon barnmorska i förlossningsrummet. Barn som lyckas födas mellan Lund och Malmö, två städer det tar knappt 15 minuter att köra emellan om man kör lagligt. Spräckta blygdläppar som är ihopsydda så konstigt så det är hål i dem, men som ändå ses som helt normala av gynekologer. Stygn som går upp, vilket nonchaleras av som inbillning utan att de ens tittar efter, förrän nån dag senare, ”Oj, hoppsan!”. Sånt man får leva med. Smällar man får ta.

Många vill säkert nu berätta om deras positiva förlossningsupplevelser och för all del gör det! Men det är inte att allt går jättebra som jag är orolig över. Jag är orolig över the worst case scenario, att barnet dör eller blir skadat av slarv, att jag dör eller blir skadad av slarv. Samt att inte tas på allvar av vården om jag blir skadad!

Det är för mig helt oacceptabelt att mammor idag förväntas stå ut med sargade underliv och för förnumstiga kommentarer om att skit INGEN borde behöva leva med minsann är naturligt och nått man får räkna med. Det är för mig helt oacceptabelt att kvinnor idag inte har en självklar rätt till alla ingrepp som finns tillgängliga för att i möjligaste mån återställa underliv med förlossningsskador. Det är för mig helt oacceptabelt att det är gynekologer anställda på våra sjukhus som tar sig rätten att döma kvinnor till ett liv i skam och smärta bara för att de inte har lust att skriva remisser för vård som kostar landstingen pengar eller varför i helvete de nu inte hjälper folk. Jag vill ju inte gärna tro att de är misantroper som tycker att det är mysigt att kvinnor får lida för att de valt att trycka ut en eller flera samhällsmedborgare genom fittan!

Advertisements

3 thoughts on “Inte utan min fitta!

  1. Håller med dig helt och fullt, absurt att förlossningsvården är som den är, i ett i-land! OM ni vill ha barn så säger jag bara: planerat snitt.

    • Jag har vänner som fått rådet av läkare att förstföderskor som är över 35 (vilket det finns risk att jag kommer vara om jag skaffar barn) alltid bör snittas. Men det är såklart inget det pratas högt om.
      Dock är det ju svårt att få till det där planerade snittet utan en kamp, som jag förstått det.

  2. åh vad jag håller med! åh vad jag hatar på alla som kallar det naturligt att gå sönder och samman! gud är en usel ingenjör (eller iaf sjukt, sjukt sjuuuukt och beyond misantrop) och den här förlossningsvården är inte värdig ett modernt samhälle.
    jag vägrar.

Kommentering öppen 10 dagar. För regler se under fliken "Om".

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s