Ångestfyllt minne från barndomen.

När jag var 6-7 år hade jag en jämngammal kompis som hette Roland. Vi var kompisar främst för att våra mammor var det men hade också kul ihop när vi lekte.

Roland blev förtjust i mig, eller så trodde han bara att han var det, vad vet jag. Han fick säkert höra hemma att han var kär i mig eftersom vi gillade att leka ihop och jag var flicka.

En dag på sommaren fick han i alla fall tag på en ring i en automat, ni vet sådana man stoppar en peng i och vrider om så kommer det en bit godis eller nån pryl. Den var i nån mjuk metall med som en guldblomma som hade en lila plaststen i mitten. Den gav han till mig och jag satte den på mitt vänstra ringfinger. Då sa hans mamma att nu var vi minsann förlovade och skulle gifta oss. Jag försökte protestera men nej, det var då klappat och klart enligt henne. Menat som skämt från hennes sida så klart, men jag tog det på blodigaste allvar och fick ångest och panik. Att jag växte upp i en religiös miljö (de tillhörde också församlingen) där äktenskap var ett stor livsmål som jag var medveten om på ett tidigt stadium hjälpte säkert inte heller. Giftermål var allvar för mig och jag hade absolut ingen lust att gifta mig med Roland när jag blev stor!

Efter det vägrade jag leka med Roland igen och började rent tycka illa om honom, allt bara för att jag förknippade honom med jobbiga känslor. Fortfarande hatar jag det namnet för att det påminner om den ångestfyllda dagen då jag trodde att min framtid var utstakad. Så. Jävla. Onödigt!

Låt barn vara barn och låt barns vänskap vara vänskap!

Advertisements

6 thoughts on “Ångestfyllt minne från barndomen.

  1. Fy vad jobbigt, både för dig och stackars Roland. Kanske ville han bara visa att han tyckte att du var en bra vän som var värd en gåva, så jävla onödigt att förstöra det.
    Jag hade en jättebra killkompis när jag var liten men efter att hans storasyster ”retade” oss för att vara kära ville jag inte leka lika mycket med honom längre.

    • Ja men eller hur! Så dumt och löjligt! Kanske var det bara så att han inte ville ha ringen själv och då gav den till någon han trodde ville ha den.

      Jag har förstått att reaktionen inte är ovanlig. Hade faktiskt en killkompis som blev retad för att vara kär i mig som då inte ville leka mer.

      Det är väl en sak med barn som larvar sig, men när det är vuxna som gör så och förstör vänskap mellan barn… Hoppas de är stolta över sig själva!

  2. Åh, hatar sånt! Låt barn vara barn! Dessutom är inte alla heterosexuella. Det är en sån himla onödig kommentar från föräldrarna. :-/ (och jag får bita mig själv i tungan ibland, det är ju så lätt hänt tyvärr)

  3. Åååh alltså det här är det värsta jag vet. Jag har än idag problem med att umgås med killar som jag inte ligger med och varje sekund av tiden som spenderas med en sån kille går ut på att försöka verka ointresserad av honom. Vilket har skapat problem i arbetslivet då jag inte kan slappna av och vara trevlig utan att vara rädd för att någon ska missuppfatta det. Mina föräldrar skulle alltid hålla på och retas när jag hade en killkompis. Trots att jag uppenbarligen tog illa upp och slutade umgås med killarna som jag inte var kär. ”Ooooh, när ska ni gifta er då?” Jag hör fortfarande deras röster eka i mitt huvud när jag försöker umgås med en kille utan sexuella intentioner. Så, se hur det kan förstöra en människa det här hemska ”oskyldiga” puttenutte-gullandet med en liten tjej och en liten kille som är vänner.

  4. Jag tror det är sådant där som har sabbat så extremt för mig. Man växte upp med att höra att flickor och pojkar var kära om de lekte, trots att det handlade om småbarn. De kommer gifta sig osv osv. Det är först nu jag har börjat tänka på det, men det har alltid funnits där, sedan dagis liksom!

    Jag har i princip aldrig kunnat bara vara vän med någon av det motsatta könet, för jag har alltid känt att man måste vara kära eller att ”det ska bli nåt” för att umgås med en kille. Det är skittrist! Jag vill ha manliga polare! Men det är som att det inte går, för det måste liksom sluta i ett förhållande eller att man ligger med varandra…

Kommentering öppen 10 dagar. För regler se under fliken "Om".

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s