Dagens komplimang!

Idag fick jag en ”komplimang” eller kroppskommentar jag inte hört på bra länge.

Jag och Patrik var till ICA Fäladstorget för att proviantera när vi under glastaket stötte på den medelålders förståndshandikappade mannen som brukar hänga där (folk som är på fladden med jämna mellanrum vet antagligen vem jag menar). Han utbrast ett högljutt ”UJ UJ UJ! VILKA LÖUGARR!” (på svenska ”Oj oj oj! Vilka lökar!”) när han gick förbi mig. Patrik och jag försökte reagera så lite som möjligt på det och väntade tills vi kommit in i affären innan vi började skratta. Hahaha, ja den kommentaren var ett tag sen någon skrek efter mig! Det brukar främst hända när jag socialiserar med riktig onyktra personer och det var ett tag sen.

Nåja. Bättre det i alla fall än en, även han medelålders, förståndshandikappad man som brukar hänga nere i stan som en gång kom fram till mig och började snacka med ett ”Jo, jag är också förståndshandikappad…”. Delen av mig som har dåligt självförtroende kände sig lite stött! Vaddå ”också”!?!? Jag är minsann inte förståndshandikappad! ;-) Tur att min självdistans snabbt kom tillbaka när jag insåg hur tramsigt det var att känna så. Han ville ju bara snacka med nån.