Mitt liv utan p-hormoner.

Sedan några månader har jag slutat med p-ringen av olika anledningar (att bli gravid är dock INTE en av dem, bra att poängtera). Bland annat total brist på sexlust och att jag började få bruna hormonfläckar i ansiktet. Jag ville testa vem jag blev utan p-hormoner eftersom jag levt med dem i över 10 år och det har faktiskt varit lite spännande. Det är spännande att förändras lite med menscykeln! På nått sätt känner jag mig mer levande.

De senaste dagarna har jag varit så hungrig hela tiden, krävt större portioner (men inte ätit större portioner) för att bli mätt samt velat äta igen bara någon timme senare. Jag har gått och lagt mig hungrig och känt mig som en ledsen viktväktare som käkat upp alla points och nu väntar på morgondagens ranson (been there done that) bara för att jag inte velat käka upp morgondagens mat och vara tvungen att handla mer.

Det var en tröttsam upplevelse och jag fattade inte riktigt varför jag kände så, tänkte att det var för att jag ätit för mycket kolhydrater eller nåt och hade blodsockersvängningar men så fick jag för mig att slänga ett öga i menskalendern jag har i min iPad och mycket riktigt. PMS! Det förklarade ju saken! Smart grej förresten den där menskalendern. Den fungerar också som en fertilitetskalender.

Annonser

8 thoughts on “Mitt liv utan p-hormoner.

  1. Hoppas att det går bra med slutandet av hormonerna! Om det får dig att må bättre så är det ju absolut sundare än att proppa i sig extra hormoner stup i kvarten. :)
    Jag försökte sluta med p-hormoner för något år sedan, eftersom det kändes onödigt att ta dem just då (var inte i något fast förhållande osv), och jag kände mig också mer levande, på sätt och vis. Men på ett väldigt, väldigt dåligt sätt. Det hela var en enda lång, utdragen nära döden-upplevelse.
    Jag hade glömt hur vidrigt dåligt jag brukade må två veckor i månaden innan jag började ta p-piller vid 17-18 års ålder. Några dagar kring ägglossningen = värk i hela kroppen samt mental tortyr i form av gick runt och omedvetet letade efter bra pappa-egenskaper hos varenda människa av manskön jag mötte. 1,5 vecka omkring mens = extrem värk i magen, molande i resten av kroppen samt extrema mensmängder (medan jag tog mina p-hormoner kunde jag liksom inte förstå hur jag någonsin kunnat vara så klantig så att jag blödde igenom en del nätter, men efter att ha slutat med dem insåg jag att det inte var klantighet som gjorde att det hände, utan det var mer eller mindre en naturlag). Lägg dessutom till att jag var så känslig att jag kunde börja storgråta i skolan för en så simpel sak som att gardinerna i klassrummet var ”fel” färg.
    Nu för tiden tar jag mina p-piller lika mycket som ren medicin (för både kropp och själ) som av andra skäl. Eller ja, just nu faktiskt mer. Förmodligen borde jag dock uppsöka läkare och se om det finns andra alternativ…

    • Usch ja, vissa har ju så jobbig PMS! Jag har tack och lov aldrig märkt nån större skillnad mer än att jag blir så otroligt hungrig.
      Jag har också monstermens (testade mensdagbok förra mensen och mätte upp dubbelt så mycket som den där ”normala mensen” det snackats om) och fick ordning på mina blodvärden först när jag började med p-piller. Drabbades av en riktig anemi när jag gick i gymnasiet och var nära på att behöva en blodtransfusion. Nu i januari när jag pratade med min barnmorska sade hon också till mig att jag antagligen är en av de som behöver p-hormoner som medicin.
      Jag kommer också vara tvungen att börja med p-ringen igen även som preventivmedel för det kommer nog tyvärr inte att fungera med säkra perioder + kondom och vi vill ju som sagt var inte ha någon bebis just nu. Dock skulle jag gärna vänta till efter sommaren för att se om mina bruna hormonfläckar kommer fram mer eller inte.

  2. De där jävla p-hormonerna. Jag får också mycket mindre lust att ha sex när jag äter piller eller har stav men jag vågar för mitt liv inte ta ut p-staven om jag skulle råka bli gravid igen.

    • Jag kommer bli tvungen att börja med p-ringen igen (trots allt min favorit) snart för vi vill inte heller ta det osäkra före det säkra. Tycker ändå inte att jag märkt så fasligt stor skillnad utan p-ringen i det långa loppet. Det var främst första månaden jag var lite tonåring igen men sen har det lagt sig. Just nu längtar jag bara tills den dag jag fått de/det barn jag ska ha så jag kan sterilisera mig sen.

  3. Ping: ÅT HELVETE MED DEN JÄVLA P-RINGEN!!! 2.0 « Matildas blogg

  4. Ping: Om p-hormoner, sexlust och viktig uppdatering angående ”Den värsta våldtäkten”. « Matildas blogg

Kommentering öppen 10 dagar. För regler se under fliken "Om".

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s