Jag blir så ledsen!

Nu sitter jag här igen och blir ledsen när jag tänker på alla barn som blir illa behandlade i sina egna hem runtom i vårt land och får sin barndom stulen.

För lite mer än en vecka sen skrev jag inlägget Man kan inte rå för vem man blir kääääääär i om människor som hatar sina styvbarn men ändå ger sin fan på att det är deras mänskliga rätt både att hata dem OCH att vara ihop med föräldern till barnet. Nu har jag tyvärr hittat ännu en tråd i forumet på Familjeliv där en styvmamma skriver om att hon inte vill ha med styvsonen på bröllopsfotot med ”hennes familj”, för trots att han bott varannan vecka hos dem i SEX ÅR hade hon inte fått nån bra kontakt med honom. Jag antar att hon menade att detta var barnets fel.

Tack och lov finns det människor i tråden som betraktar sina styvbarn som delar av familjen, men det finns även de som stolt beskriver hur de systematiskt kränker sina styvbarn i hopp om att de inte ska vilja komma hem till sin förälder mer. ”Jag brukar ”glömma” att duka till barnet och sånt så att h*n ska fatta att jag inte vill ha h*n rännande här och störa mig och min familj varannan vecka!”. När jag läser det tänker jag på hur ledsen jag hade blivit om det var jag som var 8 år och levde i det helvetet, på hur tårar hade bränt under ögonlocken och på hur ovälkommen jag hade känt mig. Jag undrar var all medmänsklighet tagit vägen? Människor som de borde ju inte ens föräras med rätten att ha biologiska barn, för de verkar ju vara elaka rakt in i märgen. Jag blir så förbannad på sådana trådar så jag sitter bara och tänker dö, dö, dö, dö, dö, dö, dö, DÖ!!! Ibland råkar jag tänka det lite väl högt, men det gör inget, inte för mig.

Jag frågade en vad hon trodde skulle hända när barnet blev vuxet och ställde henne till svars angående att hon förstört dess barndom, och då svarade hon på fullaste allvar att det inte var förbjudet att behandla styvbarnen som skit, och att ifall barnet i vuxen ålder skulle komma och skälla på henne skulle hon minsann be dem att lämna hennes hem omedelbart och anmäla dem för trakasserier.

Var är alla föräldrar till dessa barn och varför ser de inte detta? Eller ser dom men struntar i det? Personligen hade jag kastat ut en människa som mobbat mitt barn med huvudet före. Så förälskad eller kåt får man helt enkelt inte bli så att man glömmer sitt föräldraansvar! I Föräldrabalkens 6 kapitel 1 § står det om rätten för barn att få omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Jag vågar påstå att dessa rättigheter berör de kränkningar som dessa stolta mentala barnagare skryter om i ett otal trådar på familjeliv. ”Hur gör vi för att min mans son inte ska få ärva honom”, ”Måste jag ha med hans barn på bröllopskortet?”, ”Kan han inte bara stanna hos sin biologiska mamma och sluta ränna här och störa VÅR familj”, ”Jag vill inte att styvbarnen säger lillebror/lillasyster om MITT barn för de är faktiskt inte syskon, kolla Wikipedia (för svenska Wikipedia är ju verkligen världens mest tillförlitliga uppslagsverk), där står det att halvsyskon inte är syskon”, ”Jag brukar kalla min sambos son för ”familjespillra”, han är en last och ett misstag min sambo får dras med resten av sitt liv, tyvärr”.

Jag får en osviklig lust att leta upp dem var och en och ge dem ett gammalt hederligt kok kompanistryk. Förhoppningsvis är det många av dem som bara sitter och skriver dynga för att provocera utan att egentligen leva i en styvfamiljskonstellation, men samtidigt är det nog många som sitter där och skriver ut sitt hat mot barn de anser sig ha påtvingats att leva med. DÖ!!!

Annonser

3 thoughts on “Jag blir så ledsen!

  1. Herregud, man blir ju mörkrädd! Fy fan vilka typer, usch vad obehagligt!
    Förvisso, man kan inte tvinga sig själv att tycka om en annan människa, ändock ska man vissa alla medmänniskor respekt. Och detta har ju tydligen inte dessa ohyggliga haggor fattat… Pallar man inte att ens partner har barn sedan tidigare, dra då redan från början. Kan inte annat säga än att de där verkar vara ena riktigt obehagliga häxor.

    • Josefine, nej man kan inte tvinga sig att tycka om en annan människa, men är man så empatistörd som dessa verkar vara frågar jag mig om de ens har FÖRMÅGAN att tycka om styvbarnet. Jag hade inte framhärdat att vara ihop med en kille ifall han hade barn och jag inte gillade dem eller de inte gillade mig. Hur kan man vilja leva så? Om det nu inte är så att de på nått sätt njuter av makten eller vinner på det hela på ett annat sätt.

  2. Det är hemskt att det finns människor som anser sig ha rätten att behandla sina styvbarn på det viset. Och att det finns föräldrar som ser detta och inte reagerar, det är vidrigt. För om ens partner systematiskt ”glömmer” att duka till barnet så lär man väl märka det. Att man glömmer en gång kan vara okej, det är sånt som händer, man tänker fel eller liknande. Men om det händer regelbundet, då är ju något helt jävla galet. Det måste man väl som vuxen (förhoppningsvis) tänkande människa inse?
    Jag har haft tur med mina föräldrars nya partner. Jag vet inte om alla verkligen har tyckt om oss barn, men de har i alla fall alltid behandlat oss med respekt och aldrig försökt frysa ut oss på något vis.

Kommentering öppen 10 dagar. För regler se under fliken "Om".

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s