Det perfekta våldtäktsoffret

Jag sitter här vid min dator med en kopp kaffe och läser Linus Fremins  senaste blogginlägg. Det handlar om det det nu uppmärksammade dataspelet RapeLay där man virtuellt kan leva ut sin lust att våldta. Lite hårddraget går det ut på att man som spelare ska våldta kvinnor och sedan tvinga dem till abort. Enligt en artikel av CNN är anledningen till övergreppet, enligt spelet, att tonårsflickan man våldtar har anklagat en för sexuellt ofredande och att man därför ska hämnas.

I Linus som vanligt fantastiska blogginlägg fastnar jag direkt för ett stycke; Att låta spelaren först tafsa lite på kvinnorna, höra dem säga nej, sedan knulla dem så hårt man kan medan de gnyr och skriker nej, för att slutligen se dem falla till golvet viskandes: ”I w-w-want to die…”

För det är ju så det perfekta våldtäktsoffret ska känna. Man ska vilja dö. Helst ska man hölja sig i säck och aska resten av sitt nu totalt förstörda liv och aldrig mer se till en person av samma kön som gärningspersonens. Man ska sjukskriva sig och ligga gråtande i fosterställning minst en månad efteråt och sedan inte kunna se något som liknar förövarens privata delar utan att falla i gråt. Ifall man inte beter sig som att ens liv nu är över är det lätt att bli ifrågasatt både av rättsapparaten och av samhället. Hur många gånger har man inte hört eller sett spekulationerna kring våldtäktsoffer och deras uppförande både i verkligheten, på nätet och i Katarina Wennstams fantastiska böcker Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman? ”Hon gick med huvudet högt och såg oberörd ut dagen efter i skolan”, ”Hon ler ju på fotot med gärningsmannen taget tidigare samma kväll”, ”HON HADE JU SEX MED SIN POJKVÄN BARA TVÅ VECKOR EFTER VÅLDTÄKTEN”.

Efter Uppdrag gransknings program om den andra våldtäkten tittade jag runt lite på nätet för att se lite hur diskussionerna gick. Inne på ett forum hittade jag mer än en kommentar, alla var av killar, som skrek ut ”våldtäkt är värre än mord!” och jag håller verkligen inte med. Varför skulle våldtäkt vara värre än mord? Är det för att det är så ett riktigt våldtäktsoffer ska känna? Att man hellre var död? Är det för att våldtäktsoffret, som de tänker sig är en kvinna, nu är besudlad för all framtid och förstörd så att ingen man nu vill ha henne?

Jag har själv, precis som de flesta tjejer jag känner, blivit utsatt för sexuella övergrepp i varierande grad. Allt från att bli tafsad på som barn av vuxna till pojkvännen som hävdade att det inte var våldtäkt för att jag var hans flickvän och jag ville igår samt den f.d. killkompisen som fick för sig att det var ok att tafsa mig på brösten och i underlivet när jag sov. Jag har aldrig anmält, dels för att jag som barn inte visste att man kunde och sedan för att jag inte varit det perfekta våldtäktsoffret och därför inte orkat med att bli våldtagen av samhället också, något som jag som jurist är fullt medveten om att man blir!

Det har varit jobbigt, jag har känt mig arg och kränkt. Vad jag dock aldrig känt är att jag hellre skulle vara död.

Jag tänker nu göra en liten jämförelse mellan våldtäkt och mord för att se vad som är värst. Vi kan ta ett nu uppmärksammat våldtäktsfall. Jag väljer ”Babyface”, den nyligen dömda unga killen som gick runt och våldtog kvinnor i sina hem i Göteborg. Eftersom jag främst kommer ihåg en händelse väljer jag den. Det handlar om en gravid kvinna som blev våldtagen då ”Babyface” ringde på hennes dörr och trängde sig in i lägenheten varpå han våldtog henne på golvet. Det är ungefär det jag vet och mycket mer ingående info tror jag inte att jämförelsen kräver.

Sen kan vi välja ett mord. Jag väljer fallet med Carolin Stenvall som 2009 blev mördad på väg till en arbetsintervju. Hon ska efter en dispyt på en trafikplats ha blivit knuffad så att hon slog i huvudet, blivit fraktad i en baklucka i flera timmar och sedan skjuten i ryggen och huvudet medan hon fortfarande levde. Så vad är då värst? Jag är tycker nog att det är värre att bli mördad. Kvinnan i Göteborg kan fortfarande krama sin man och sina föräldrar, hon kan få sitt barn och ge det kärlek. Hon lever fortfarande, hon finns till och har möjlighet att läka ifall hon behöver det. Carolin får aldrig den chansen och hennes nära och kära får det inte heller. Ifall hon hade fått välja tror jag att hon hellre hade blivit våldtagen och sedan lämnad där på trafikplatsen.

För våldtäkt är inte värre än mord. Det är hemskt, men det är inte värre än att dö. Det finns ett liv efter våldtäkten, det kan vara jobbigt men det FINNS i alla fall. Efter ett mord finns inget liv. Inte ens minsta chans att gå vidare. Det finns ingenting.

Annonser

2 thoughts on “Det perfekta våldtäktsoffret

  1. Ping: Den värsta våldtäkten « Matildas blogg

  2. Ping: Om #tafs – en egen erfarenhet från högstadiet « Matildas blogg

Kommentering öppen 10 dagar. För regler se under fliken "Om".

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s