Precis som jag inledde blogginlägget jag skrev för snart 3 år sedan och som jag nu tänker skriva om har jag tänkt skriva detta länge. Jag har bara inte orkat för det betydde att jag måste läsa igenom det gamla inlägget noga och det är ganska jobbigt. Dock är det fortfarande intressanta poänger i det inlägget som inte har med denna uppdatering att göra så läs det gärna. Till exempel innehåller det utdrag ur Malena Ivarssons mer eller mindre hysteriskt roliga 67 sextips.
Detta blogginlägg kommer handla om ett inlägg jag skrev som heter ”Den värsta våldtäkten” och varför jag nu anser, eller snarare VET, att mina slutsatser i det inlägget var helt fel. En anledning till att jag skriver detta är att jag fortfarande får en hel del trafik till det inlägget. Därför kommer jag göra en uppdatering där med en dementi och länk till detta inlägg.
”Den värsta våldtäkten” skrev jag under en period när jag hade i stort sett ingen sexlust alls. Jag fick för mig att det berodde på alla dåliga relationer jag haft innan jag träffade Patrik, allt sex jag haft fast jag egentligen inte ville och att det, alltså mitt eget beteende, skulle ha förstört min sexualitet. SÅ VAR DET INTE ALLS! Jag hade fel och nu känner jag mig väldigt ledsen över att jag drog slutsatsen att min brist på sexlust var något jag orsakat själv, något jag gjort mot mig själv.
plötsligt var min sexlust som bortblåst. Det var som att min kropp sa ”gud vad skönt att slippa hålla på hela tiden” och stängde av sig från midjan och ner. Som om sexet varit som en kakburk jag nallat ur i alla dessa år och plötsligt var den tom. Jag hade helt enkelt misshandlat min kropp och min sexualitet för mycket, självklart utan att förstå det men plötsligt blev det väldigt tydligt.
Att läsa detta ger mig en klump i halsen. Jag känner som att min benägenhet att skylla på mig själv kommer från den sexnegativa uppfostran jag haft i ett frireligiöst hem där sex såg som fel och mitt hälsosamma sexintresse som ett tecken på en sjuklig översexualitet.
I kommentarerna fick jag frågan hur jag byggt upp min sexlust igen och här är svaret: Jag slutade med p-ring, jag lade ner p-hormoner helt och POFF! Nu får min sambo knappt vara ifred alls, stackarn!
Så enkelt var det alltså! Alla månader, alla ÅR med ångest över att jag inte längre kände lust och ”detta beror nog på nått jag gjort mot mig själv”. Det var aldrig mitt fel!
Det senaste året har varit en rätt intressant resa. Jag slutade med p-ring ungefär vid denna tid förra året, testade den åter en månad vid sommaren men kände att alla dåliga symptom kom tillbaka direkt så den åkte ut igen. Återigen har jag en mensCYKEL! Jag har perioder när jag är väldigt sexsugen, när jag inte är det och när jag blir lite hungrigare än vanligt. Jag känner mig levande på ett helt annat sätt!
En sak som var rätt frustrerande var dock att min barnmorska inte alls var så nöjd över mitt beslut att sluta med p-ringen. Hon försökte prata mig ur mitt beslut. ”Kommer han gå med på det?” hette det, angående min sambo alltså. Precis som att hans rätt att ha sex med mig utan barriärskydd är större och viktigare än min rätt att inte misshandla min kropp med p-hormoner. Dessutom trodde hon att jag behövde dem för att medicinera min rikliga mens. Det kan ju ha en poäng eftersom jag blev väldigt anemisk som tonåring innan jag började med p-piller, men jag medicinerar hellre det med Cyklo-F och multivitamin och mineraltillskott med mycket järn, än med hormoner som får mig att må minst lika dåligt som järnbristen gjorde.
Som av en händelse har Nina Ruthström tillsammans med Jenny Persson (de har förresten en podcast, kallar sig Gotlands[t]rosorna och pratade senast om p-piller) startat en namninsamling ”Nej tack till p-piller som gör oss sjuka!”. Jag har skrivit på, gör det du också om du tycker att detta är viktigt.
Matildas blogg 
Har testat två-tre olika sorters p-piller och alla sorter har hittills totalt dödat min sexlust. Är väldigt glad att jag har en partner som utan minsta knussel alltid använder kondom när vi kelar. Det är väldigt skönt att slippa biverkningarna OCH slippa dåligt samvete över att jag skulle göra det jobbigt för honom :)
Jag tror jag också testade 2-3 sorters p-piller. De minskade min sexlust men avlivade den inte helt. P-ringen var dödsstöten dock. Ändå vill jag inte gå tillbaka till p-piller för jag ORKAR inte hålla på och komma ihåg ett piller varje dag. Dessutom föredrar jag mig själv som jag är nu än jag var på p-hormoner.
Pingback: Den värsta våldtäkten « Matildas blogg
Åh, så skönt att du har insett det här, så du inte skyller på dig själv längre! Hemskt jobbigt att du ska må så dåligt av hormonerna, dock, men så länge ni båda känner att ni löser det på annat sätt är det ju självklart mycket bättre. :)
Jag själv är precis tvärtom vad gäller hormonella preventivmedel. Jag har inte varit i ett fast förhållande på … snart tre år, och har levt i en (för mig) ”renande” celibat i drygt två (lång historia, men celibatlivet har varit bra för mig). Jag tar dock fortfarande mina minipiller, eftersom jag inte fungerar normalt utan dem. Mina hormoner tycks inte sköta sig själva riktigt som de ska, och jag är totalt dysfunktionell två veckor i månaden utan hormonell hjälp från piller eller p-ring (extrem mensvärk, fruktansvärda humörsvängningar, värk runt ägglossning, osv osv). Att jag dessutom helt slipper mens med de piller jag tar nu är bara en extra bonus för mig. :)
Jag är glad jag med att jag inte längre lägger detta på mig själv längre.
Ja, visst är det trist att det inte fungerar för mig, för egentligen är ju p-piller det perfekta preventivmedlet (i relationer där man har koll på att alla inblandade är friska) när det fungerar bra. Jag tror att många missar att det dock är ett läkemedel, vet t.ex. att vissa glömmer att uppge det när de ska berätta vilka läkemedel de använder. Jag tycker också att det är konstigt att man inte har bättre koll på användarna eftersom det inte är helt riskfritt.
Ja, det är nog många som glömmer det. P-piller och typ allergimedicin mot lättare pollenallergi är sådant som folk knappt tänker på att det faktiskt är läkemedel.
Jag glömde uppge mina p-piller en gång när jag var ung, när jag skulle få penicillin, men läkaren var noggrann och frågade specifikt om jag tog p-piller, och sedan dess har jag alltid uppgett det. Har nog snarare blivit åt andra hållet, att jag uppger mer än de frågar efter. Typ ”ja, och så tog jag ju en alvedon förrförra veckan när jag hade ont i huvuduet”.
Det här öppnar en tankekedja hos mig. Går det bra att jag länkar?
Det går jättebra!
Pingback: Preventivmedel på könen | mondokanel
Pingback: P-piller och den där så kallade noggrannheten vid utskrivning av sådana. « Matildas blogg
Väldigt skönt att höra från andra. Jag provade flera olika sorters p-piller men mådde bara dåligt. Nu använder jag p-ring vilket jag har tyckt fungerar mycket bättre i ett flertal aspekter, men jag har långsamt under en period fått mer och mer ont när jag har sex, känt mig torr och fått minskad sexlust. När jag tog upp det med en barnmorska sa hon att det är viktigt att jag försöker slappna av och att jag är våt innan jag har sex. Dock är jag snart 25 år och i en bra relation och skulle vilja ha lite mer konstruktiva råd än så. Min vän provade kopparspiral istället, tyvärr fungerade det inte så bra för henne och jag har mina misstankar om att det inte skulle fungera för mig heller. Frågan är vad man gör då?
Ja, vad gör man. Det är vad vi fortfarande försöker komma fram till. För mig fungerade ingen avslappning eller stimulans för att jag skulle känna för att ha sex när jag hade p-ring.
Enligt mig finns det för dåligt med alternativ.
Hej Louise!
Jag hade samma problem som du med p-piller. Jag tålde inte hormonerna och tappade sexlusten helt efter bara någon vecka. Det var fullständigt ohållbart och jag var tungen att sluta. Jag hade också hört en massa dåligt om kopparspiraler, och hade förstått att det inte var något för mig som lider av rikliga mensblödningar och smärtor. Som om inte det vore nog är jag allergisk mot kondomer, så det var inte heller något alternativ.
Så jag frågade min gynekolog om hormonspiral och hon sa att det är skillnad på hur hormonerna i en sån och de i t.ex p-piller fungerar. Hon menade att hormonerna från spiralen mest håller sig i de nedre regionerna och inte påverkar psyket i samma utsträckning som de andra hormonella preventivmedlen gör. Jag har efteråt fått veta att det är för att det inte finns nåt östrogen i spiralen.
Jag var lite skeptisk, men desperat, så jag bestämde mig för att prova och har inte ångrat det en sekund.
Det är nu tio år sen jag satte in min första spiral. Jag har normal sexlust, inga problem med slemhinnorna, har sluppit mens i stort sett hela tiden och har inte fått några biverkningar såsom humörsvängningar eller cystor.
Nu är vi ju alla olika och reagerar såklart olika på läkemedel, men eftersom du redan tänkt tanken på att skaffa en spiral och redan använder hormoner, så kände jag bara att jag var tvungen att dela med mig. Hoppas hur som helst att du hittar nåt som funkar.
Måste säga att det känns lite skevt att sitta och tipsa om hormonella p-medel under ett sånt här inlägg, men jag vill tillägga att jag skrivit under namninsamlingen och stödjer den till fullo. Skrev det här i all välmening. Hoppas det gick fram :)
Jag tycker inte att det är skevt. Funkar det så är det ju jättebra! Mina systrar gillar sina hormonspiraler, fast jag vill inte fråga dem ingående om hur den påverkat sexlust. :P
De flesta jag har hört tala om sina hormonspiraler har varit positivit inställda, fast jag kan inte påstå att jag sitter på speciellt mycket data.. Undrar vilket preventivmedel som har flest nöjda användare egentligen.
Nä, precis. Det har jag full förståelse för. Jag frågade inte direkt min mor om hennes sexlust när vi diskuterade hennes upplevelse av kopparspiral, haha..